Trädet

Det står ett träd i Stockholms stad Det står vid Strömmens strand Med kronan full av gröna blad Och hög och mäktig stam Men om man ser på nära håll Syns spår av såg och spett För det var här som striden stod på sommaren '71 Det fanns en man en potentat Jag säger inte mer Men allt, han såg i Stockholms stad Det skulle rivas ner Han slog och slet han högg och rev Tills allt blev rök och damm Och så en dag så stod han där Och såg på trädets stam Men då steg stadens borgare Och pack och pöbel fram Ja, alla dom som älskade Det vackra som försvann Man slogs mot yxa Man slogs mot såg Man slogs mot järn och spett Till sist fann maktens män för gott Att blåsa till reträtt Och många år, och mången dag Har gått vid Strömmens strand Av ilska sprack, vår potentat De'e få som minns hans namn Men trädet står där än idag Och visar dig och mig Att när dom många går ihop Får makten böja sig Att när dom många går ihop Får makten böja sig